snorpan

Gick tillbaka och kolla lite inlägg jag gjorde i sommaras.
Och varje bild jag kollar på så kommer jag tillbaka till samma tanke JAG VAR GRAVID när detta kort togs utan att jag då visste om de.
När jag och älskligen började våran semester ner mot västerås, så var min kropp lite konstig vilket jag kan se tillbaka på idag, inget jag riktigt tänkte på just då, för då var det ju bara semester i huvudet på mig.
Om man bara ser tillbaka på dagarna innan vi skulle börja våran semster tripp neråt i Sverige....jag hade börjat tänka på min vikt och börjande då cykla varje kväll, detta hade jag gjort i ca 3 veckor innan vi skulle åka iväg och då tappat lite men inte mycket i vikt, men så började allt gå så hemskt långsamt, backarna jag cyklat lätt som en plätt uppför började ge motstånd, som i början när jag började tränade. Vilket jag tyckte var lite konstigt men tänkte fort bort de, kunde ju beror på min längtan efter bil semestern med älskligen så jag la inte så mycket vikt på tanken.
När kom till vårat första stora stopp i Bollnäs, så började de vara lite udda, jag åt salta apor i mängder det var inte bara en påse utan två, tre påsar. Andreas började kolla konstigt på mig.... jag varit sugen på skräpmat mitt i natten. Hade stora funderingar på att gå iväg till en snabbmat ställe som lång inte så långt bort från hotellet men ändå en bit....vilket inte är så likt mig i vanliga fall, när vi bor på hotell ;)
Sen stoppet i Västerås, där fick jag lov att ha en chips påse vid sängen som jag åt av på natten, och drack vatten...inte heller de så vanligt mig.
Sen när resan i västerås var slut så skulle vi upp till sundsvall och där kom den stora tanke nötten.... när vi kom var det inte så konstigt, jag åt visseligen som en häst men inget annat att lägga märke till. Men sista morgonen på hotellet, när jag och Andreas sitter för att äta hotell frukosten så börjas de, jag mår inge bra, jag mår så illa att jag bara vill kräkas, hade tagit för mig två mackor och när jag tagit två tuggar ur den första mackan så tittar jag på andreas och säger detta går inte, jag kommer att kräkas, kollar mig runt för att se vars toaletterna är i fall jag måste springa. Andreas tittar på mig och säger du måste försöka få i dig en av mackorna i alla fall.
Efter en evighet så får jag ner en macka och flera glas vatten. Och det är inte vanligt mig för hotell frukosten brukar gå ner så att amgen är fuuuullllllllllllllllll ända fram till middags tid känns de som ibland ;) men inte denna gång.
Vi packar i hop oss för att checka ut ur hotellet och börja resan från sundsvall hem till umeå igen.

Enligt mina beräkningar så skulle min menst kommit när vi var i västerås, men min mens har inte kommit tid på ett bra tag, så jag och andreas tyckte inte det var något konsitgt riktigt att den var lite sen för det har den varit väldigt ofta sedan missfallet i dec 2008.

Minns inte hur många dagar jag lät de gå innan jag tog mig mod till att testa och se om jag var gravid, men de var några dagar efter att vi kommit hem och börjat känns oss hemma igen allafall.

Ja detta var lite från mina tankar innan jag plussade...och nu sitter man här med en stor mage och tankarna rullar hur detta kommer att gå. Jag och Andreas ska bli föräldrar till ett litet knutte som kommer att få se världen om några veckor/månader.
Det är en underbar känsla men lite skrämmande är den.

NU måste jag gå till tvätten :) annars blir den inte gjord idag :P

Puss och kram på er alla :)